Slutspurter

Det är slutspurter på många fronter just nu. Först och främst ska jag bara förvärvsarbeta två dagar till innan det är dags att vara hemma med Mille. Det ska bli helt fantastiskt att få tillbringa så mycket tid med honom. Inledningen på min föräldraledighet är också slutspurten för Anna-Sofias och överlappet ska vi tillbringa i Frankrike tillsammans med hennes familj under två veckor. Hojjarna ska med och vi ser fram emot att cykla i några tuffa berg.

Tävlingssäsongen är också inne på slutspurten. Jag slängde nyss ett öga i tävlingskalendern och kan konstatera att det bara finns två race kvar som jag rent teoretiskt kan ställa upp i, Anundsloppet och Sista Chansen. Teoretiskt säger jag för Anundsloppet tyckte jag var ganska tråkigt, men sista chansen kan bli kul. Förhoppningsvis ger frankrikevistelsen goda ben till slutet på säsongen.

Den sista spurten jag tänkte på är den från söndagens tävling, Slottsrundan. Det var ett kul lopp och vi fick till det taktiska och fick bra utdelning genom en dubbelseger där Erik och Damian hade några cykellängder till godo på trean.

Till min stora glädje hade jag dragit slitlotten och tillbringade större delen av loppet i utbrytning och fick offra mig sista varvet. Men vad gör väl det, jag tillbringar gärna lång tid i utbrytning i strålande solsken så länge mina polare blir etta och tvåa. Jag kanske ska nämna att Daniel Lundvall som höll farten sist i spurten blev fyra också. Vad mer kan man önska sig?

På rull

Allt rullar på, jobb, familj och fritid. Men mest av allt rullar Mille. Efter att grymtande försökt rulla i några dagar så sitter nu rullet över vänster axel som en dans.

Vi slapp regnet på Luma, vilket var skönt. Tyvärr lyckades inte hålla mig på benen i alla fall. Direkt efter starten drogs tempot upp och fältet sträcktes ut. Någon gång på 3-4 varvet fick jag för mig att köra på lite i serpentinbacken, men jag var så ivrig att jag satte pedalen i marken och fick smaka asfalt. Jag studsade upp rätt snabbt och försökte köra vidare men då upptäckte jag att kedjan hade hoppat. Men tillslut var jag igång igen. Det hade bildats lite smågrupper så vägen upp var tung då jag fick ta mycket vind för att gå från grupp till grupp, men tillslut så satt jag ändå med dem som jagade tätduon (eller kvartetten då de var två juniorer med också). Samarbetet i vår grupp var inte på topp utan rävspelet om tredjeplatsen, eller om det var tröttheten som tagit överhanden. Jag hade lite krafter kvar så jag körde ikapp de två juniorerna framför (som vid detta laget hade släppt seniorerna) och tänkte att jag kunde ta det som steg ett av två i att köra ikapp de två ledande seniorerna. Men efter att jag kommit ikapp juniorerna var jag slut och (de var de också) så vips var de andra ikapp igen.

Med ett drygt varv kvar stötte klubbkamraten Mattias Svensson ifrån oss andra och tog därmed hand om tredjeplatsen samtidigt som jag då kunde sitta på hjul inför spurten och bli fyra.

Tipset då? Jag hade rätt om Nisse, han var snabb och blev tvåa. Men ännu snabbare var Ragge Sylwan.

Valhalls tidigare ordförande Victor Cordova har tagit en massa fina bilder, du hittar dem här:

http://picasaweb.google.se/dubbelklick/LumaGP2009#

/Oscar